skuggliv

Jag trodde att äntligen, nu, ska du se att det lossnar, att det går åt rätt håll. Nu kommer allt bli bättre...

Fick ett telefonsamtal tidigare i dag, från förbo, jag stog som nr 1 !!  på den lägenhet vi sökt!! Den första vi sökt!
En trea nere i ytterby, jag var lite fundersam när jag läste om den, för den är på lika många kvm som den vi har nu, som är en två.. men jag sökte den. Och så ringde dom i dag och sa att vill du ha den så e den din....
Allt var bra med den.. förutom storleken, så små rum, kändes som att jag var i ett dockhus, fick klostrofobi ju!!

Annars var den fin och fräch, kakel i köket och parkett i vardagsrummet...
Men våra möbler som vi har nu, i denna tvåan skulle aldrig få plats!
Inte sängen i något av sovrummen, inte våra köksmöbler, inte våran soffa och bokhylla.....

Och jag som sa till danny förut att kan du inte vara lite glad? Och svaret jag fick var, "jag ropar inte hej förens jag är över bäcken"
Han är den smarta av oss... jag därimot, får genast skyhöga förhoppningar och ramlar ner med en smäll igen, jag vill bara gråta....

Tanken på att komma bort från henne... var så befriande! och nu...fan...

håll tummarna för oss att vi snart får ett nytt erbjudande som passar oss bättre, för vi måste härifrån!!!